lördag 11 september 2010

Första inlägget

Den ovillige fundamentalisten...


Snacka om udda bok, en riktigt glappkäft som styr hela berättelsen och en amerikan som man bara smått anar i backgrunden. Det är smått irriterande, men samtidigt imponerande. Jag är inte ensam om att känna en sorts frustration över att bara höra en röst hela tiden, man väntar ju på att amerikanen ska svara. Då slog det mig att det är själva fascinationen med boken, ens egen irritation speglar amerikanens. Han får aldrig chansen att prata, men fastnar ändå för den lustige Changez historia. När jag väl klurat ut det blev det en fröjd att läsa, även fast jag har medlidande med den tystlåtne lyssnaren. Grymt bra bok!!!!


Omslaget påvisar lite hur berättelsen är uppbyggd



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar