Ormens väg på hälleberget

Jag måste först sig att jag blev ytterst imponerad av Torgny Lindgrens sätt att skriva. Jag kände mig verkligen som en stockholmare när jag läste den, språket gjorde att jag såg historien i ett annat ljus. Händelsen kändes avlägsen men ändå så grep den tag om mig. Även om det var mycket så att dom flydde från nuet så tyckte jag att man kunde känna av en viss frustration från Jani. Även om han inte beskrev skeendet i klarspråk så tror jag ändå att alla förstod vad som hände.

Själv blev jag så frustrerad att jag flera gånger var tvungen att lägga ifrån mig boken. När Jani väl tog fram kniven blev jag extremt glad och tänkte att nu skulle han ge utlopp för all den avsky jag kände. Sen att Karl Orsa ändå överlevde gjorde mig faktiskt lite besviken.

Kafka - Förvandlingen

Jag fann boken ganska intressant och jag blev stormförtjust i början när han vaknar upp och agerar på helt oväntat sätt. Hans lugna tankegångar fick mig att vilja läsa vidare. Framåt slutet blev det dock lite tyngre läsning, jag led med insekten när han slutade äta och jag blev lite sur på familjen sätt att reagera. Det är ganska uppenbart att han förstår sin syster, men ingen i familjen verkar vilja förstå att det inte är en simpel insekt i rummet. Det blir säkert lättare för dom att tänka på Gregor Samsa som död.

I sin helhet uppmärksammar boken saker som, vare sig den handlar om antisemitism eller Kafkas far, alla borde tänka på. Det är skönt att den är kort och hyfsat enkelt skriven, det lämnar öppet för massvis med olika tolkningar. Man slipper gräva sig ned i boken och författarens tankar, och kan istället fokusera på sin egen tolkning. Så jag skulle vilja säga att Kafka verkligen har lyckats med den här boken. Det kan mycket väl vara så att Kafka hade en tolkning, men jag tror inte att man därför som läsare behöver begränsa sig.

Modernismen

Eftersom jag inte var tvungen att avvika från lektionen så missade jag dessvärre större delen av introduktionen. Det gör det svårare för mig att få ett ordentligt intryck av modernismen. Det lilla jag hann greppa var att kamerorna gjorde så att målarna började måla konstigt eller "annorlunda", eftersom det nu var enklare att få verkligheten på bild.

Jag hann däremot komma tillbaks till lektion får att se några väldigt svåra scener ur en film. Först var det en rädd flicka i ett hörn och senare skar någon sönder hennes öga. Det sistnämnda ögonblicket var inte riktigt min smak och jag blev mer eller mindre äcklad.

Så mina tankar om denna epok är att allting ska tolkas på ett djupt plan och att ingen vill göra något "normalt" längre. Förmågan att analysera scener, texter och bilder lär bli ganska viktigt eftersom inget kommer vara enkelt.